Экелёф. Легенды. VI

Ганс Сакс
Nu boerjar alla resors resa,
Nu brinner du i solnedga°ngen, sjael!
Nu sta°r du brinnande i vaerldarnas mitt
I straendernas skymning, i havens natt,
Med naesselkransen lysande omkring din panna!

Omkring din ljusa vaka sover maenniskor och ting:
Snart ar det tid att du befruktat alltet
Och somnar med stjaernstroedd kvinna i din famn...
Dolt i den djupa soemnens famntag vilar
De stora untermeningarnas froe
Ur vilket okaent liv skall spira
Naer doedens omlopstid ar slut!

Теперь, в начале всех путей,
Горишь, мой дух, в закате!
Сейчас стоишь, сгорая, в центре мира,
В прибрежных сумерках, в океанской ночи,
И светится вкруг твоего чела венок крапивный!

Пока твой бодр свет - и люди спят и вещи:
И дать всем жизнь придет черёд
Женою грезишь неземной красы в твоих объятьях...
Глупцу ж в глубоких сна объятьях отдых
Ведь вечности так бесконечно семя,
Из коего ростки у жизни всходят,
Как выйдет срок, что был отпущен смертью!