morgonen vaknar bla°oegd och vinden oeppnar fornstret foer him-
len bland vita moln och fladdrande gardiner
utanfoer kvittrar f;a°glarna paerlband i buskarna som knoppas
och regndropparna glittrar som paerlor i det groena graeset
medan solskenet vaeltaligt beroemmer de rodnande blom-
morna..
och traedenas haender vaelsignar stilla dagsljuset som la°nar all-
ting lugn och skoenhet medan tysta svalor jagar evighe-
tens insekt i den osynliga luften och solen spelar och
sjunger guld! guld! och hela den klara bla° himlen
i lungorna…
Sent pa° jorden, 1932
Утро разбудит голубоглазое и ветер откроет окно небе -
сам между облаком белым и струями штор
Снаружи жемчужно чирикают птицы и кусты ими словно кишат
И капли дождя блестят, словно жемчуг в зеленой траве
Между тем солнце хвалит красноречиво карминовые цве-
ты
И дерева руки благословляют свет тихо дневной как будто взаймы еже-
дневную толику просят покоя и красоты, в то время, как тихие ласточки ловят веч-
ных букашек, в невидимом воздухе с солнцем играя и
Щебеча гульд! Гульд! - и всё чистое, синее небо
В покое...
Опоздавший на землю, 1932.